3. Tumörsjukdomar
Onkgener, suppressorgener och deras funktion i celltransformation/onkogenes
Onkgen fungerar som gas. När en proto-onkgen drabbas av en mutation blir den till en onkgen. Ex fos, jun, mycSuppressorgener fungerar som broms. Sätter stopp i cellcykeln när DNA är skadat. Ex. p53Mekanismer genom vilka en protoonkgen kan omvandlas till en onkgen
Amplifikation
Translokation
Inkorporering av RNA
PunktmutationInaktivering av tumörsuppressorgen
Mutation
Deletion
1st hit: punktmutation, liten insertion/deletion
2nd hit: större deletion, förlust av heterogenicitetMutatorfenotyp
"Det har föreslagits att defekter i DNA-reparationssystemet är det som initierar tumörgenes, vilket leder till vid spridning av mutagenes och genetisk instabilitet. Dessa förändringar skulle generera cancerceller med en viss "mutator fenotyp", dvs att vissa celler är speciellt mottagliga för ytterligare mutationer. För att hypotesen ska vara riktig krävs att en sådan fenotyp fås mycket tidigt i cancerutvecklingen och inte är en konsekvens av att cancern progregerar. " Mutatorfenotyp~medfödd tendens på cellnivå, att ansamla mutationer pga defekta reparationsgener
Allmänna skillnader mellan benigna och maligna tumörer
Benign tumör godartad, lokal, väldefinieradMalign tumör elakartad (cancer), invasiv, förstör omkringliggande vävnad
Ungefärlig frekvens av olika tumörsjukdomarProstata 18%
Bröst 14%
Colon 7,3%
Hud ~7%
Lunga ~6%Cancerincidens hos män i Sverige
Prostata 7500 fall per år
Lungcancer <2000
Urinvägar <2000
Colon <2000
Hud <2000Cancerincidens hos kvinnor i Sverige
Bröstcancer> 6000
Colon 1500
Uterus 1200
Lungor 1200
Hud 1000
Förstadier till cancer
Atypi - avvikande från det typiska utseendet t.ex. färg, form, cell, kärna, organeller. På cellnivåDysplasi - missbildning, rubbning i utveckling som är reversibel. På vävnadsnivåCancer-in-situ - cancer på platsen, lokalt begränsad, elakartad tumör (grav dysplasi som ser malign ut)Invasiv cancer uppfyller alla 6 kriterier för cancer
självförsörjande vid tillväxtsignalering
okänslighet mot tillväxthämmande signaler
förmåga att undvika apoptos
oändlig celldelning
utdragen angiogenes
vävnadsinvasion och metastaser
Spridningssätt/metastaseringDirekt överväxt. Vanligaste spridningssättet för maligna tumörer är direkt till intilliggande vävnad. Tumörer kan också spridas direkt via naturliga stråk, längs nerver.I pre-existerande hålrum (ex pleuracarcinos). Kallas även transcoelomisk spridning. Primära tumörer i bukhålan eller thorax kan spridas direkt genom coelom-rum ex peritonealkaviditet eller pleurakaviditet. Celler knoppas av som sedan migrerar till ytan av andra organ. Ex. Cancer i nasopharynx kan på detta sätt spridas via spatium retropharyngeale till diafragma.Lymfogent. Tumörer sprids frekvent via lymfatiskt dränage till lymfknutor där det kan bildas sekundära tumörer.Hematogent. Tumörceller kan spridas via vener som dränerar den primära skadan. GI tumörer sprids vanligtvis via v.porta och ger metastaser i levern. Tumörceller som når det systemiska venösa kretsloppet bildar vanligtvis metastaser i lungan, benmärg, hjärna och binjurar.
Histogenetisk tumörklassifikation
Tecken som tyder på ärftlig cancerSläkthistoria
Låg debutålder
Associerade tumörformer/syndrom
Ofta multipla primärtumörer eller bilateralt
|
Ursprungscell |
Benign |
Malign |
|
1, Epiteliala tumörer |
|
|
|
Skivepitel |
Papillom |
Cancer |
|
Körtelepitel |
Papillom/
adenom |
Adenocarcinom |
|
Övergångsepitel |
papillom |
|
|
2. Neuroekto- dermala |
|
|
|
Astrocyt |
|
Astrocytom (I,II,III) |
|
oligodendrocyt |
|
oligodendrogliom |
|
Ependymcell |
|
ependymom |
|
3. Stora mesenkymala tumörer |
|
|
|
Muskelcell |
leiomyom |
leiomyosarkom |
|
Bencell |
osteom |
osteosarkom |
|
broskcell |
chrondrom |
chondrosarkom |
|
4. Blodbildande vävnad |
|
|
|
Hematopoetiska celler |
|
Leukemier |
|
Lymfoid vävnad |
|
Malignt lymfom |
|
Plasmaceller |
|
Malignt myelom |
|
5. Neurallistceller |
|
|
|
Melanocyt |
Pigment-
nevus (födelse-
märke) |
Malignt melanom |
|
Gangliecell |
Gangliom |
neuroblastom |
Histologisk diagnos för malignitetBenigna tumörer - histologiskt och cytologiskt liknar de orginalvävnad
Maligna tumörer - avviker
Anaplasi eller cellulär atypi – korrelerar till tumörens aggressivitet
Variation i storlek och form, pleomorfism
Förstorad och hyperkromatisk kärna med tätt packat kromatin och framträdande nukleol
Atypiska mitoser
Bisarra celler
Mitotisk aktivitet – hög
Växtmönster
Invasion
Metastaser
Molekylära markörer
Definition på en biokemisk tumörmarkör: En substans som signalerar förekomst av (malign) tumör
Tumörmarkörer används eftersom cancer är en oerhört vanlig sjukdom i Sverige idag (45 000 svenskar drabbas årligen). Proverna är enkla och gör att cancern kan upptäckas tidigt vilket naturligtvis är bra för diagnosen.
Screening – kallas det när man söker efter sjukdom hos till synes friska individer. Problemet är sjukdom med låg prevalens, det är bättre att göra riktade screeningar ex. män med svårt att kissa testas för PSA (prostataspecifikt antigen).
Blodkoncentrationen av tumörmarkören beror på
Tumörens storlek
Hur stor frisättning som sker från tumörceller
Genomblödning av tumören
Elimination av markören (lever-, njurfunktion)
Rökning, inflammation och andra benigna tillstånd
Tumörmarkörer - epitelceller
CEA – många adenocarcinom, GI-tumörer
Tumörmarkörer - mesoteliala celler
Vimentin
Cytokeratin CK5/6
Tumörmarkörer - Melanocyter
HMB-45
S-100 protein – analyseras vid melanoma och hjärnprocesser, ex hjärnskakningar. Nyligen införd analys på Akademiska som troligtvis kommer ersätta CT-skalle i allt högre grad
MART-1
Tumörmarkörer - Neuroendokrina celler
Chromogranin – vid neuroendokrina carcinom, carcinoid tumör
Synaptofysin
Endokrina tumörmarkörer – beställs riktade mot den tumör man misstänker
Proinsulin (endokrin pancreastumör)
IGF-1 (akromegali/gigantism)
Kalcitonin (thyroideatumör)
Prolaktin (prolaktinom)
Gastrin (Zollinger-Ellison syndrom)
Tumörmarkörer - Glia celler
GFAP – vid astrocytom, andra gliatumörer
Tumörmarkörer - Mesenkymala celler
Vimentin – mest sarcom
Desmin – muskelmarkör (myosarcom)
CD99 – samma som desmin
Tumörmarkörer - Specifika organ
PSA, PSAP – Prostatacancer
αFetoprotein – vid hepatocellulär cancer (primär levercancer) ofta även positiv vid ovarie och testikelcancer
CEA – (=carcinoembryonalt antigen) levermetastaser (ofta från GI)
CA 19-9 – GI-cancer (tex pancreascancer, gallgångscancerm ventrikelcancer)
CA 125 - ovariecancer
PLAP – seminom
hCG – (=humant koriongonadotropin) trofoblastiska tumörer, testikel och ovariecancer (denna markör stiger även vid graviditet och används i grav-test)
CA 15-5 och TPS vid bröstcancer. CA 15-5 visar tumörvolym, TPS visar aktivitet
calcitonin – medullärt carcinom i thyroidea
CD-markörer
CD1, CD2, CD3 – T-cellsmarkörer
CD10 – vanligt ALL antigen och vid myeloisk leukemi
CD13, CD15 – B-cellsmarkörer
Gradering och stadieindelning av cancer
Gradering (Högt-Medelhögt-Lågt differentierad)Benign –lugn
Benign –medel
Lågt malign – anaplastisk väldifferentierad, acinarliknande hål, mild nukleär pleomorfism, hyperkromatism
Högt malign – lågt differentierad, mycket mitoser, markerad pleomorfism och hyperkromatism
I kliniken kallas 1-2 låggradig och 3-4 höggradig cancer.Stadieindelning (TNM-systemet)
T tumor (storleken av primärtumören)
Indelas i 0-1-2-3
N nodes (hur många lymfknutor som är involverade)
Indelas i NO-1-2
M metastaser (antalet distanserade metastaser)
Indelas i 0-1-X (X=suspekt)
Mahin bahadory
