Träning bra vid myosit

Eva Sizzles for Bebe Sport by fixedgear  

Träning bra vid myosit

Myosit är en reumatisk muskelsjukdom som ger svaghet och nedsatt uthållighet i musklerna. Eftersom det är en kronisk inflammatorisk sjukdom är inflammationsceller i musklerna ett typiskt sjukdomstecken.

Myosit är en ovanlig sjukdom; man räknar med en nyinsjuknad person årligen per hundratusen människor. Genomsnittsåldern på patienterna är omkring 50-60 år, även om också barn kan drabbas. Förutom i musklerna kan patienterna också få inflammation i lungorna och inflammerade leder med svullnad och värk. Men till skillnad från ledgångsreumatism skadas inte leden av inflammationen.

Mycket tyder på att myosit är en autoimmun sjukdom, det vill säga att kroppens immunförsvar angriper de egna vävnaderna. Många av patienterna har så kallade auto-antikroppar i blodet.

- Men det är inte närmare känt vilken inverkan dessa auto-antikroppar respektive inflammationscellerna har vid myosit. Vi vet inte heller hur den typiska muskelsvagheten uppkommer.

De muskler som framförallt drabbas är bäcken- och benmuskulatur samt skulder- och överarmsmuskulatur. Samtidigt finns också inflammatoriska förändringar utan symtom i andra muskler. Utan behandling kan dessutom svalg- och andningsmuskulaturen drabbas, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Dagens behandling, kortison i höga doser, tar ofta bort inflammationsmarkörerna i vävnaderna. Dessutom normaliseras blodproverna. Däremot är det få patienter som får tillbaka sin tidigare muskelfunktion, samtidigt som vissa inte förbättras alls.

Ändrade molekyluttryck

Ingrid Lundbergs forskargrupp har följt ett antal patienter med myosit och studerat vilka mekanismer som ger upphov till muskelinflammation respektive hur denna sedan leder till muskelsvaghet. Man har jämfört patienternas muskelstyrka och uthållighet med molekylära förändringar i små vävnadsbitar från patienternas muskler.

- Genom att undersöka patienterna vid olika tillfällen, bland annat före och efter behandling, har vi kunnat visa att det finns förändringar i muskelvävnaden som är kopplade till muskelsvaghet och nedsatt uthållighet.

Förändringarna består av ändrade molekyluttryck, bland annat en ökad förekomst av den inflammationsstimulerande molekylen IL-1 (interleukin1) i de mindre blodkärlen i muskelvävnaden. Dessa förändringar minskade, men försvann inte helt med kortisonbehandling.

Två hypoteser

Forskargruppen arbetar med två hypoteser om vad som skulle kunna orsaka de molekylära förändringarna i muskelvävnaden. Antingen är symtomen och de molekylära förändringarna en direkt konsekvens av inflammationen, eller också bidrar inflammationen till att muskelvävnaden blir syrefattig och därmed fungerar sämre.

För att testa dessa hypoteser har gruppen studerat effekterna av dels immundämpande läkemedel, dels fysisk träning, som skulle kunna tänkas förbättra syrespänningen i musklerna.

I samarbete med sjukgymnaster sattes ett träningsprogram upp med lättare uthållighetsträning kombinerat med gång eller cykling. Tanken var att musklerna skulle arbeta varierat men utan överbelastning.

Effekterna av de båda behandlingsalternativen har nu utvärderats på samma sätt som vid tidigare studier, det vill säga genom mätning av muskelfunktion respektive undersökning av molekyler i muskelvävnad.

- Intressant nog har vi så här långt sett en klart positiv effekt av den fysiska träningen på muskelfunktionen.

I en uppföljande studie har även patienternas muskelvävnad undersökts. Här har man sett molekylära förändringar i muskelfibrerna som stämmer väl överens med de kliniska undersökningarna.

Patienterna hade från början en mindre andel långsamma muskelfibrer, vilket tyder på sämre uthållighet. Men efter tre månaders träning visade det sig att andelen långsamma fibrer hade ökat signifikant.

- Det stöder hypotesen om att det är syrebrist i vävnaden som bidrar till den nedsatta uthålligheten. Resultatet har lett till att vi nu, till skillnad från tidigare rekommendationer, kan rekommendera träning som komplement till medicinsk behandling.

Forskargruppen kommer nu att fortsätta med träningsstudierna för att utveckla programmen respektive studera vad som händer molekylärt i muskelvävnaden.

Myositskola

Ingrid Lundberg har aktivt medverkat till att utveckla mätmetoder för klinisk utvärdering inom ett internationellt nätverk. Reumatologkliniken anordnar också en årlig informationsträff för patienter med myosit. Patienter vid kliniken har dessutom bildat en stödgrupp för andra med den här diagnosen.

- Gruppen har bildats ur den myositskola vi brukar anordna under fem veckor i rad. Patienterna får i mindre grupper träffa olika vårdteam; dessutom får de information om medicinering och tillfälle att ställa frågor 

Träning bra vid myosit

Myosit är en reumatisk muskelsjukdom som ger svaghet och nedsatt uthållighet i musklerna. Eftersom det är en kronisk inflammatorisk sjukdom är inflammationsceller i musklerna ett typiskt sjukdomstecken.

Myosit är en ovanlig sjukdom; man räknar med en nyinsjuknad person årligen per hundratusen människor. Genomsnittsåldern på patienterna är omkring 50-60 år, även om också barn kan drabbas. Förutom i musklerna kan patienterna också få inflammation i lungorna och inflammerade leder med svullnad och värk. Men till skillnad från ledgångsreumatism skadas inte leden av inflammationen.

Mycket tyder på att myosit är en autoimmun sjukdom, det vill säga att kroppens immunförsvar angriper de egna vävnaderna. Många av patienterna har så kallade auto-antikroppar i blodet.

- Men det är inte närmare känt vilken inverkan dessa auto-antikroppar respektive inflammationscellerna har vid myosit. Vi vet inte heller hur den typiska muskelsvagheten uppkommer.

De muskler som framförallt drabbas är bäcken- och benmuskulatur samt skulder- och överarmsmuskulatur. Samtidigt finns också inflammatoriska förändringar utan symtom i andra muskler. Utan behandling kan dessutom svalg- och andningsmuskulaturen drabbas, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Dagens behandling, kortison i höga doser, tar ofta bort inflammationsmarkörerna i vävnaderna. Dessutom normaliseras blodproverna. Däremot är det få patienter som får tillbaka sin tidigare muskelfunktion, samtidigt som vissa inte förbättras alls.

Ändrade molekyluttryck

Ingrid Lundbergs forskargrupp har följt ett antal patienter med myosit och studerat vilka mekanismer som ger upphov till muskelinflammation respektive hur denna sedan leder till muskelsvaghet. Man har jämfört patienternas muskelstyrka och uthållighet med molekylära förändringar i små vävnadsbitar från patienternas muskler.

- Genom att undersöka patienterna vid olika tillfällen, bland annat före och efter behandling, har vi kunnat visa att det finns förändringar i muskelvävnaden som är kopplade till muskelsvaghet och nedsatt uthållighet.

Förändringarna består av ändrade molekyluttryck, bland annat en ökad förekomst av den inflammationsstimulerande molekylen IL-1 (interleukin1) i de mindre blodkärlen i muskelvävnaden. Dessa förändringar minskade, men försvann inte helt med kortisonbehandling.

Två hypoteser

Forskargruppen arbetar med två hypoteser om vad som skulle kunna orsaka de molekylära förändringarna i muskelvävnaden. Antingen är symtomen och de molekylära förändringarna en direkt konsekvens av inflammationen, eller också bidrar inflammationen till att muskelvävnaden blir syrefattig och därmed fungerar sämre.

För att testa dessa hypoteser har gruppen studerat effekterna av dels immundämpande läkemedel, dels fysisk träning, som skulle kunna tänkas förbättra syrespänningen i musklerna.

I samarbete med sjukgymnaster sattes ett träningsprogram upp med lättare uthållighetsträning kombinerat med gång eller cykling. Tanken var att musklerna skulle arbeta varierat men utan överbelastning.

Effekterna av de båda behandlingsalternativen har nu utvärderats på samma sätt som vid tidigare studier, det vill säga genom mätning av muskelfunktion respektive undersökning av molekyler i muskelvävnad.

- Intressant nog har vi så här långt sett en klart positiv effekt av den fysiska träningen på muskelfunktionen.

I en uppföljande studie har även patienternas muskelvävnad undersökts. Här har man sett molekylära förändringar i muskelfibrerna som stämmer väl överens med de kliniska undersökningarna.

Patienterna hade från början en mindre andel långsamma muskelfibrer, vilket tyder på sämre uthållighet. Men efter tre månaders träning visade det sig att andelen långsamma fibrer hade ökat signifikant.

- Det stöder hypotesen om att det är syrebrist i vävnaden som bidrar till den nedsatta uthålligheten. Resultatet har lett till att vi nu, till skillnad från tidigare rekommendationer, kan rekommendera träning som komplement till medicinsk behandling.

Forskargruppen kommer nu att fortsätta med träningsstudierna för att utveckla programmen respektive studera vad som händer molekylärt i muskelvävnaden.

Myositskola

Ingrid Lundberg har aktivt medverkat till att utveckla mätmetoder för klinisk utvärdering inom ett internationellt nätverk. Reumatologkliniken anordnar också en årlig informationsträff för patienter med myosit. Patienter vid kliniken har dessutom bildat en stödgrupp för andra med den här diagnosen.

- Gruppen har bildats ur den myositskola vi brukar anordna under fem veckor i rad. Patienterna får i mindre grupper träffa olika vårdteam; dessutom får de information om medicinering och tillfälle att ställa frågor 

Ingrid Lundberg, Reumatologi